Månskenstur med trafik funderingar

Helt galet vad månen lyser upp när det är snö på backen.
Ikväll gav vi oss ut med Shamir, Chantie och Molly på en tur runt byn. Inga problem att se när man en strålkastare i månen. Men dom många skuggorna gjorde Chantie lite fundersam ibland, blev lite vingel när hon sneglade på någon snöklump här och där. Det har hitills aldrig varit några dramatiska skyggningar utan hon tittar lite och kliver nått steg längre in i vägen bara. Ikväll var i alla fall första gången vi var ute med henne i mörker med hela kittet med reflexer från topp till tå. Första och enda grejen hon stannade och tvekade för var när vi skulle över ån men efter att ha funderat några sekunde och fått upp Molly på sidan som lite moraliskt stöd så knatade hon över, lite frustningar efteråt som berättade att lite jobbigt var det att våga gå över men ingen större grej.
Det som är bra med henne är att hon allt som oftast släpper det som varit jobbigt/läskigt/konstigt direkt när man passerat, är som inget som finns kvar i henne när situationen är övervunnen.
Bilar med starka lysen hade hon inga problem med heller, första stannade vi för särerhets skull i ett vägskäl och väntade in, den andra kom bakom oss och svepte förbi utan att lätta på gasen märkvärdigt mycket, den tredje mötte vi och som hej tutade föraren lite lätt!
 
Det är lite märkligt att det finns dom som kör bil och tror att bara för det sitter människor på hästarna så kommer dom inte bry sig om en bil som kör snabbt och nära förbi eller till och med tutar. Våra hästar är trygga individer och klarar av att möta det mesta i fordonsväg. Men jag kan aldrig skriva under ett papper och påstå att mina hästar blir aldrig skrämd av nått i trafiken, det kan vara en kombination av nått som händer på sidan av vägen och att en bil hastigt dyker upp som gör att dom blir skrämda.
 
För många år sedan så var vi ute och red på 352:an, asfaltväg med en del trafik. Precis när vi var mitt på bron över ån kom det en tom timmerbil utför backen i riktning mot oss. Molly som jag då satt på tyckte vattnet nere i ån var lite spännande så hon gick och sneglade mot det och missade att det kom en lastbil. Chauffören som ville visa hänsyn hade släpp helt på gasen så bilen rullade ner för backen varför det knapp hördes något motorljud, när bilen är mitt för Molly så är lufttankarna fulla och det pyser om lastbilen. Hon blev jätterädd och hoppar framåt men inte nån större grej än så. Ingen gjorde nått fel då men den händelsen gjorde att hon i två års tid var jättebesvärlig att möta lastbilar med, hon vände gärna rumpan till och sparkade mot dom om hon inte fick tillfälle att försöka springa iväg. Men mycket jobb och tackvare att vi hade Bestis att använda som sköld funkar det numera bra att rida ut på henne i trafik, men det behövs så lite för att dom ska tycka traffiken är farlig.
Sen så kan man ju fråga sig hur många som kör bil skulle blåsa förbi i oförändra hastighet om det vore tre älgar som gick på vägrenen? För både älgar och hästar är djur och man kan inte veta vad dom tänker. Sen är det kanske så att färre tänker på att en häst väger också ganska mycket.
Vem vill ha 300-700kg häst igenom vindrutan på bilen? Inte jag i allafall, så till alla som kör bil blända av, sänk gärna hastigheten, håll ut ordentligt om möjligt och för guds skull tuta inte!!

Kommentera här: