WOW

Idag fick vi oss en kopia på Olof P:son Bendz bok HOFBESLAGSLÄRA afhandlande HÄSTENS ÄNDAMÅLSENLIGA SKONING samt hästfotens byggnad och verksamhet. Boken var åttonde upplagan tyckt 1896, första upplagan kom ut 1866. Helt otroligt detaljrik och mer ändamålsenlig är den hovbok som finns att köpa idag. Nu har jag inte hunnit läsa hela än utan skummat över hela boken för att ingående läsa den första delen som avhandlar hoven inifrån och ut. Träsnitten som utgör bildmaterialet i boken är så otroligt detaljerade och fina, när man läser i förordet står det att de är hämtade ur en tysk bok från 1861, "Der Fuss des Pferdes" av Hartmann och Leisering. Känner spontant att det är synd att min tyska är för bristfällig för att ta mig igenom en bok av det slaget för hade varit grymt spännande om man kunnat komma över en kopia av den tyska boken och se vad de ansåg om häst hoven i Tyskland i mitten av 1800-talet.

På utbildningen fortsätter vi med att studera riktiga hästar varvat med teori och jobb med döhovar för att få till snitsen på det vi ska syssla med. Svårast har jag helt klart för smidet, vet så väl vad jag vill ha till men att lyckas slå lagomt hårt på rätt ställe för att få nått att hända kräver mer träning. Bara att gneta på, öva både fotominnet och känslan för smidet.
 
Efter lektionerna idag tog jag mig en tur till ridhuset, fick vi fick extra mycket framskrittning både jag och hästen när nyckeln till ridhuset var på vift. Men fördelen var att då kunde jag börja omgående med att trava så ridpasset blev lite mer komprimerat, 30 min effektiv ridning och så avskrittning på det blev aldelles lagomt. Eftersom damen brukar ha så bråttom när man är ute och går behöll jag grimma på henne när vi gick till ridhuet för att slippa ta i bettet när jag behövde bromsa. Men så frågade en av tjejerna jag mötte om jag skulle rida utan träns så då tänkte jag att när jag ändå var ensam så kunde jag likaväl testa för pållan har känts väldigt lydig när jag ridit. Så blev ett helt ridpass i bara grimma med grimmskaftet under hakan så typ en mjuk bosal. Har aldrig gått så fort att få henne att slappna av och frusta när vi börjat trava, kan säkert också ha att göra med att vi börjar lära känna varandra bättre. Men är kul att rida en häst där jag får utmana mig själv som ryttare mer eftersom det är inte mer än en handfull gånger jag suttit på henne så är det i sig en utmaning att hitta hur jag plockar fram det bästa ur henne.Så det blev serpentiner över och mellan 4 bommar på medellinjen. Att rida rakt är en riktig utmaning på henne så det kämpade vi på med en bit ifrån sargen, framför allt i galoppen är det trixigt att göra nått för hon gissa gärna byte, riktnings ändring eller bryter av när jag ber om rakriktning efter en sväng. Så att vänta och lyssna på mina önskemål var lite av en röd tråd och det blev bättre, jag kunde i slutet be om förvänd galopp och sen vända snett igenom så vi hamnade i rättvänd. Nu får hon en lugn helg så kör vi nästa vecka igen.

Kommentera här: