Skritta, skritta
Funderade medan jag skrev gårdagens inlägg här på bloggen vad jag har att jobba på med farbror Pirri.
Gick ganska fort att komma fram till att vår akilleshäl är skrittbommar.
Gick ganska fort att komma fram till att vår akilleshäl är skrittbommar.
För den som inte har träffat Pirri så bäst beskriver man honom som en otroligt snäll häst som blir ängslig om man är hård och tuff med honom. Han är ingen superatlet utan lite långsam och framför allt klumpig, lite klantig. Finns många grejer som man bara suckar och konstaterar att det är bara Pirri som lyckas med sånt. Tex stillastående tappa balansen, ramla på bron och skrapa upp hela skenbenet pga av att han vände på huvudet och inte var uppmärksam på att hans ryttare skulle sitta upp från bron. Men han är en väldigt duktig lektionshäst och går inte av för hackor när man är ute på tävling heller.
