Bästa sättet att ladda energi

Många människor tycker måndagar är det värsta som finns eftersom helgen är över och man måste tillbaka på jobbet, för mig är det tvärt om. Måndagar är sista dagen innan jag får fyra dagar med bara jobb hemma så för mig är det en bra dag, att jag dessutom får avsluta dagen med ett gäng härliga elever när jag kommer hem gör inte saken sämre.

Idag laddade jag dessutom extra energi genom att rida både Chantie och Pirri barbacka innan jobbet kallade. Hade det inte varit så hårt och knöligt på ridbanan hade jag lätt kunnat premiär galopperat Chantie barbacka idag men med betonghårt, fläckvis knöligt så höll vi oss till skritt och lite långsam trav på lämpliga ställen. Är så kul att nu utan problem kunna rida henne med så minimala hjälper hade förvisso grimmskaftet fastsatt i grimman idag men behövde inte använda det mycket. Idag var jag helnöjd och bubbelglad när jag hoppade av, vilket inträffar ungefär lika ofta som jag är supermissnöjd inte särskilt ofta alltså. För ett halvår sedan fanns inte ens tanken att försöka göra annat än skritta lite barbacka på henne, har aldrig varit rädd att sitta på henne men har genom åren lärt mig mina begränsningar och blivit bra på att inte ta onödiga risker. Vilket har gjort att jag undvikt onödiga avsittningar och därmed peppar, peppar inte heller skadat mig när jag ridit.

Pirri har jag ridit ytterst sporadiskt de senaste åren för först var det syrran som red honom sen Sonja, men nu har han mest gått och skrotat i hagen sen september då han sträckte sig mysko i överarmen/armbågen men han har fått börja skritta med ute och göra lite jobb och jag ser i hagen att han är full av energi så idag fick han ett kort arbetspass ute på åkern. Hagen är knölig och hård vilket inte är till farbrorns fördel, funderade på om han skulle gå att rida när jag hämtade honom. Men så fort jag fått på boots, sidepull och kravlat mig upp så var han med, startsträckan på frusen grusväg var lite långsam men så fort vi kom ner på åkern så var det fart i mannen. Hade helt glömt hur kul han är att rida, han är välskolad och arbetsvillig bara man tar hänsyn till att han behöver lite längre uppvärmning än de andra hästarna. Nu skrittade vi två varv runt åkern som är både stor och kuperad innan jag bestämde mig för att känna på honom i traven. Vilken svung och takt, älskar hans rygg när man rider barbacka man sitter så bra. Var inga problem att göra skänkelvikningar, öppna, sluta, han var med på allt i både uppför och nedförslut så hans största problem sista månaden har helt enkelt varit det usla underlaget i hagen :/ men känns bra att han är så fin att rida efter ett så långt uppehåll. Dagens 30 min var precis lagomt för honom nu ska vi fortsätta ute på åkern så han blir mjuk och fin igen och inte ser ut som 110 år när han är ute i hagen och går.
 
 

Svårigheten med att inte veta

Jag har senaste åtta åren haft ridlektioner varje vecka på mina hästar utöver det jobb jag har på deltid, det blir långa dagar, ibland är det rent ut sagt skitjobbigt andra jättekul. Men nu står jag inför en förändring modellen större i mitt liv, tömma gården på hästar och söka in på utbildning istället. Allt för att senare stå bättre rustad att göra det jag vill, driva företaget på heltid.

Det jobbiga just nu är att inte ha alla svaren, vars ska alla hästarna?, kommer jag in på utbildningen? om inte vad ska jag göra då? Är så mycket som beror på andra saker att allt blir som så svävande tills pusselbitarna börjar falla mer på plats. Vilket gör det jättesvårt att besvara alla frågor jag får, känner mig som en skiva som hakat upp sig när jag svara vet inte riktigt. Men det jag vet är att det känns bra att ha tagit beslutet att göra en förändring även om jag ännu inte är helt säker på vad förändringen i slutändan kommer innebära. Men känner heller inget behov av att exakt i minsta detalj veta vad som kommer med den här halvhalten av mitt hästägarliv.
 
Tanken är att hästarna ska tillbaka i juni nästa år, sen om det blir så, det får framtiden utvisa. Visst kommer jag säkert sakna dom massor vissa dagar men med vetskapen om att dom inte är längre bort än att jag kan ta min bil och hälsa på känns det fortfarande bra i magen, i alla fall nu innan någon åkt.
 
Chantie är först ut att flytta och troligen den jag kommer sakna mest.

Hårt dagsverke

Idag har jag legat i så nu är jag inne för att äta middag sen har jag bara två hästar kvar att rida och en lektion som ska hållas sen är jag klar med allt jag tänkt hinna med.

Cotten fick sig en promenad och ett pass på longerlinan, jisses vad han har utvecklats den sista månaden. Nu travar han med god takt på volt över bommar helt utan problem och galoppen är fullt godkänd ett och annat bushopp blev det idag när jag bad honom fatta galoppen i vänstervarvet men annars jobbade han jättefint.

Shamir har jag bara ridit ut på ett fåtal gånger senaste året så hade inga höga förväntningar på honom när jag körde ett pass på ridbanan. Men gammelmannen levererade ett riktigt bra arbetspass, lite varmt tyckte han det var i solen men jättefin rytm över galoppbommar blev det nästan direkt så efter 45 min med honom var jag jättenöjd.

Rocky fick följa med som nästa häst, blev en uteritt tillsammans med Pirri. Ett lättare arbetspass än vad jag först hade tänkt men han fick jogga i ganska samlad form ute så var inte helt fel att själv få njuta av solen utan att behöva koncentrera sig så mycket.

Chantie jobbade fint på ridlektionen i går så när hon vid den öppna grinden föreslog att vi skulle rida ute så passade jag på att skritta fram ute på vägen. Hon har inte alltid varit så positiv till att lämna gården själv men idag ville hon ut på äventyr, så då tog jag tillfället till akt. Lite små läskiga saker hittade vi men inget som inte gick att ta sig förbi, väl tillbaka på ridbanan jobbade vi över bommar och massa rakriktande som vanligt. I galoppen har hon lagt sig till med att kasta in bog i fattningen så det blir så vingligt men sista fattningarna så fick vi till det rakt och fint.

Beauty hade uppvisning i hagen så hon fick sig ett longerpass, när hon rör sig ser det knappt ut som att hon rör marken när hon är busig. Fjäderlätt över alla bommar och snabb som bara den på alla kommandon, rolig liten ponny det där.

Så nu ska jag bara ut och rida Rosa och Madicken sen så är det färdigt för dagen.