Skritta, skritta

Funderade medan jag skrev gårdagens inlägg här på bloggen vad jag har att jobba på med farbror Pirri.
Gick ganska fort att komma fram till att vår akilleshäl är skrittbommar.
 
För den som inte har träffat Pirri så bäst beskriver man honom som en otroligt snäll häst som blir ängslig om man är hård och tuff med honom. Han är ingen superatlet utan lite långsam och framför allt klumpig, lite klantig. Finns många grejer som man bara suckar och konstaterar att det är bara Pirri som lyckas med sånt. Tex stillastående tappa balansen, ramla på bron och skrapa upp hela skenbenet pga av att han vände på huvudet och inte var uppmärksam på att hans ryttare skulle sitta upp från bron. Men han är en väldigt duktig lektionshäst och går inte av för hackor när man är ute på tävling heller.
 
 
Men just skrittbommar är svårt, finns det med i en trailbana så plockar man nästan alltid med sig en handfull straffpoäng för han har noll koll på vars han sätter hovarna då. Men nu ska det bli ändring på det, insåg nämligen att jag har ju inte lagt så mycket energi på att träna skritt över bommar. Så med kort om tid efter jobbet på kvällen passade det utmärkt att jobba från marken över bommar. Fördelen med att Pirri är en stor godisgris är att det är väldigt lätt att belöna honom när han gör rätt. Tänk att en pellets kan göra underverk, helt plötsligt var han väldigt noggrann och lyfte fint på hovarna. Vi höll inte på länge men efter att han felfritt skrittat fem bommar flera gånger på raken avslutade vi och han fick gå och beta lite gräs. Effektiv träning på kort tid med andra ord.

Din häst blir inte bättre än du tränar den

Det är lite spännande och skrämmande att lyssna på när ryttare klankar ner på sina hästar oavsett om det är på tävling, internet forum eller hemma så finns det dom som alltid har en förklaring till varför det inte funkar som dom önskar. Men förklaringen landar sällan i att man som ryttare tar på sig ansvaret att man förberett sig lite slarvigt, var nervös och därför inte red som man brukar. Inte tränat utan bara ridit ut i skogen, inte har kunskap att träna sin häst till nya saker utan det är hästen som inte tillräckligt duktig, ofokuserad eller slarvig. Men gissa vilka som har fokuserade, trevliga och duktiga hästar jo de ryttare som lägger ner tid på att träna med sina hästar, åker regelbundet på träning så hästarna är vana att jobba fokuserat på olika platser.

Sen finns det varianten med ryttare som vill tävla men har sån prestationsångest att de inte vågar försöka i rädslan att misslyckas. Men grejen är att för varje gång man misslyckas så lär man sig nått så nästa gång man hamnar i liknande situationer kan man förhoppningsvis reda ut det på ett bättre sätt.

Eller de ryttare som inte vill ta hjälp i träningen för de kan själv och så blir de frustrerad och arg på sina hästar när det inte går som på räls. Dom ser det som ett misslyckande att ta hjälp fastän dom själva inte har kunskap att ta sig vidare.

Visst handlar det också om att utgå ifrån de förutsättningar hästen har, men med långsiktig träning kan de flesta hästar bli väldigt duktiga på saker som man inte direkt förknippar deras ras med. Bara titta på dressyr Ardennern Torsten eller alla otroligt duktiga ridtravare som återfinns i många olika ridsportsgrenar. Det blir kanske inga topphästar som tävlar mästerskap men de flesta ryttare har inte det som målsättning utan vill komma ut och ha kul med sin häst emellanåt på klubb/lokal nivå och då behövs ingen värsting häst men det krävs att man har tränat med sin häst för att klara av vad som krävs på den nivån.

Så kom inte och säg att du har som målsättning att rida EM om du inte är villig att lägga ner den tid, engagemang och pengar det krävs för att tävla på den nivån. Visst ska man sikta högt men sätt mål som utifrån dina förutsättning är nåbara om du jobbar hårt och lägger ner den där tiden på att träna med din häst istället för att sitta framför telefon/dator och avundsjukt tråna efter en bättre häst. Din häst blir inte bättre än du rider den, även om du köper dig en superduktig häst så måste du lära dig hur den fungerar och det tar tid. Du blir inte en rallyförare bara för du köper dig en racerbil, det ligger alltid massor av tid/träning bakom alla som är duktiga på sin sak.

Det här blev något spretigt men det jag vill komma fram till är för att bli duktig måste man träna och vill du inte träna så skyll inte på din häst när det inte går som du tänkt dig. Hästen kan inte läsa dina tankar så det är hur bra du förbereder hästen för sin uppgift som kommer bli det resultat du visar upp.
Även en läromästare måste ridas för att kunna uppvisa goda resultat.
 

Caprill - the western edition

Så kvällens lektion blir en caprillbana för att öva övergångar och noggrann ridning på ett enkelt och konkret sätt. Det gäller att man rider hela tiden och inte blir slarvig i förberedelser för varje nytt moment för det kommer saker hela tiden. Det kräver koncentration av både häst och ryttare så det är perfekt träning, men gäller att inte glömma att ta pauser mellan varven så både häst och ryttare får pusta lite.

Så den här banan blir det att ta sig an ikväll för eleverna, går att variera ganska mycket så vi får se hur svåra kombinationer det slutar med. :)