Hovar, i alla former och storlekar

Utbildningen rullar vidare, vi har varit inne i en period med mycket varmsmide nu, framskor till bakskor och vise versa. Allt för att lära oss att hantera verktyg, värme och material på rätt sätt. Ska ju i slutändan klara av att göra en sko från plattjärn, känns en bit bort än om vi säger så. Blir många värmningar där man inte hinner göra nått med formen på skon för man tänker fel när man greppar med tången, frustrerande men det är bara att kämpa på. Vissa gånger får man in ett bra flyt när man jobbar men när man kommer nästa dag så funkar ingenting. Det jag har upplevt jobbigast har dock varit ljudet från gasolbrännarna trots att jag har hörselskydd på mig så är jag helt tom i huvudet efter en dag i smedjan när de är igång.

Lite häst har vi fått jobba på också, mest avskoningar då skolhästarna ska ut på sina beten. Men idag var vi ute på fält och träffade på en häst modell större, närmare bestämt ett kallblod på typ 1200 kg. Hovarna var inte alltför roliga i utgångsläget men efter att mest hela gänget hovslagare jobbat på pållen på ett eller annat sätt så var det rätt så okej. Fotade lite men tyvärr kom jag inte ihåg att jag hade kameran med mig innan framhovarna redan var klara. Men på båda framhovarna hade insidorna flutit ut så det såg ut som två jättestora stortår på hovarna. Bak var det bara ena hoven som var i knasig balans. med en insida som var 1,5 cm högre än utsidan är jag fascinerad över att hästen inte var halt eller verkade missnöjd. Men de fyrbenta är otroligt toleranta med tanke på vad vi människor utsätter dom för av okunskap, för jag hoppas verkligen att merparten av hovslagarna ute i vårt avlånga land inte är nöjd med en skoning som såg ut som den här hästen i början. Utan att det var någon som inte visste bättre som utfört skoningen och om den någon hade kommit tillbaka idag hade börjat fundera på varför hovarna blev så sneda och konstiga efter förra skoningen. Tror hästen blev nöjd efter dagens skoning i alla fall, såg trevligare ut när den gick från skospiltan än när den kom gåendes dit.
 
 

Trist och regn väder, men vad gör det

Snön som kommit de senaste dagarna försvinner ju igen, tog fram cykeln härom dagen så jag hade ju tänkt få använda den också. Speedade till affären med cykeln igår kväll, var lite spännande med snömodd men gick bra fick motion på köpet när jag upptäckte att jag glömt att köpa lite grejer till matlagningen.
 
Praktiken är inne på vecka tre nu och en häst om dagen är ganska lämpligt för att inte få massa träningsvärk just nu, idag var det en pålle modell mindre som jag fick jobba på. Det är jobbigare med de mindre då man får stå mer hopkrupen när man jobbar, men dagens herreman var mycket trevlig så jag överlevde med bara lite svettningar :P Känns bra att vara ute och jobba varje dag nu börjar jag få in snitsen på hur man bäst använder verktygen. Orken i benen blir allt bättre, jag behöver inte pausa mellan att jag dragit av skorna och ska rensa, allt får ett bättre flyt. Blir mindre och mindre att korrigera i mina verkningar och ögat uppfattar skevheter bättre för varje dag som går. Framförallt så är det riktigt roligt att känna att jag kan nog faktiskt lära mig det här riktigt bra, inte som i början när man stod med stenhårda döhovar och funderade på hur i hela friden jag skulle kunna få till nått bra. Så bara att kämpa vidare, nu ska jag fila lite mer på byggandet av en ny verktygslåda lila tror jag minsann att den ska få bli, precis som min hovpinne ;)

Vikten av god hovvård

Jag har alltid varit duktig på att se till att mina hästar har fått regelbunden hovvård av duktig hovslagare. I och med att jag har haft verksamhet har det inte varit tal om några skoperioder på 10-15 veckor för då har jag garanterat haft tappskor, massa elände och hästar som inte kunnat jobba vilket kostar mer än att lägga om skorna på 6-8 veckor. Så jag har varit noga med att varje häst har haft den typ av skor som passat varje individ bäst, visst hade plånboken jublat om alla kunnat gå barfota och samtidigt arbetat optimalt.
Men jag har inget ridhus och inte direkt några fantastiska ridvägar inpå knuten utan har varit tvungen att sko de flesta hästarna helt eller halvt för att kunna rida utanför ridbanan på sommaren och alltid haft helskodda hästar på vintern för att undvika fläk skador. Har inte haft nerver att se hästarna knappt kunna röra sig i hagen utan att halka, är ju inte bara rörelse de går miste om då utan de spänner sig vilket ger ketchupeffekt i negativ riktning.
 
Kan bara ta Cotten som exempel, jag valde att inte helsko honom i höstas då han vintern innan broddtrampat sig väldigt illa på framhovens ballar flera gånger. Eftersom jag var väldigt säker på att den kroppsliga obalansen han hade gjorde att han trampade sig onödigt ofta valde jag att inte helsko honom samtidigt som de andra hästarna i början av oktober utan ville vänta en period för att hinna arbeta upp mer muskler på honom. Men tyvärr hann frosten/halkan före hovslagaren så han fick gå ca 1,5 vecka och halka med bakfötterna, vilket gjorde att han spände sig och fick ont både i ryggen och bakknäna så jag var tvungen att få antiinflammatorisk medicin och behandla honom för muskelspänningarna i ryggen. Så hade varit billigare att helsko honom och köpa 10 par boots för att skydda framhovarna från tramp. Men lätt att säga det med facit i hand, blir inga fler höstar/vintrar halvskodd för honom i vilket fall.

Jag har aldrig haft några katastrof hovar på mina hästar men nu när jag utbildar mig och får grotta ner mig i minsta lilla detalj så ger det mig ytterligare en dimension i hur viktigt det är med hovar i balans. Att man dessutom väljer skor som passar varje individ så sömmarna går att slå in på rätt ställe dvs vita linjen/lamellen och inte ute i väggarna. Det är så många små detaljer som skiljer en ok skoning från en bra skoning, det är lätt att på en mycket skev hov se vad som behöver rättas till, men när man står där med en hov som bara behöver göras lite på, ser man alltid det då de där små, små detaljerna.
 
Ser det ut som hovarna ovan till höger är det inte så svårt att se att det inte är en korrekt balans i hoven men ju mindre justeringar som behöver göras dessto svårare att bedömma vars det behöver justeras.
(Det är alltså samma hov, till höger före och till vänster efter verkning som visas på bilderna.)

På utbildningen pratar vi nu mycket hov i balans, se tårtbitar, backa trakter, att följa kronrand bärrand när man raspar utsidan på hoven och inte låta tån dra iväg. Lära sig se breddade lameller som är ett tecken på en belastning som är för stor så hoven inte klarar av att hålla ihop som den borde. Helt enkelt lära sig att läsa av en hov och se var den borde vara i form och jobba med att nå så nära optimalt som tillgången av horn tillåter oss. Det är logiskt och lätt i teorin men sen att se det när man jobbar och att våga tro på att man ser rätt, framförallt när man står med levande häst som kan röra på sig och därmed förändra vinkeln man tittar i medan man tittar då är inte fullt så enkelt alla gånger.
 
Det man också ska komma ihåg är att det som blir fel nere i hovarna frestar på hästens kropp högre upp. Kila upp din egen sko i tex bara ytterdelen av hälen, fotleden kommer då brytas inåt, även knä och höft påverkas av den brytning som blir, muskler och senor blir utsatta för onormala påfrestningar. Tänk dig då att gå så under en lång tid dessutom förstärks felaktigheter när hästens hov växer mellan skoningarna och följer man som hovslagare bara med hoven i ett felaktigt läge så blir det mer fel för varje gång man skor. Lite läskigt är det vilket ansvar man har när man skor men samtidigt otroligt inspirerande att kunna göra skillnad gäller bara man är noga och utför sina jobb på bästa möjliga sätt och hela tiden checkar sig själv så man inte missar och gör fel.