Jakten på balans
En del av dagen spenderades på Bergsåker för studiebesök i travvärlden. Observerande på hur man valt att sko hästarna för att få dom att springa så bra som möjligt. En salig blandning av aluminium, järnskor av olika dimensioner, med eller utan sulor, olika sulor fram och bak eller bara på en hov. Men den röda tråden för alla sko konstellationer var att få varje individ att kunna göra sitt yttersta. En extremt tåvid pålle skrittade så svajigt att jag aldrig trott att den skulle kunna ta sig igenom ett lopp felfritt, men i traven så balanserade den sig. Intressant att också se vilken stor skillnad det var på typerna av häst från små nätta till riktigt stora. Man skulle få åka runt hos lite olika proffs och amatörer och i lugn och ro prata med dom kring hovar, balans och exteriörer, det hade varit intressant.
Jakten på balans är ju en ständig röd tråd igenom allt man gör med hästar, för man måste balansera foderintag/motion, rörelse/vila osv. Kvällens ridpass med Cotten var så tydligt att vi nu är på god väg att hitta en balans i hans kropp som gör att han kan jobba mer korrekt. Då han var väldigt pigg och framåt förra veckan inledde vi den här veckan med longering och igår löshoppning med fyra studs. Passade på när skolhästarna hade fått löshoppa under dagen och det inte var plockat undan när vi kom ner till ridhuset. Han vet verkligen vad det handlar om när man skickar iväg honom i löshoppningskorridoren så det var inga problem att löshoppa honom ensam. Med pellets hink så hoppade han sina studsar sen travade han eller skrittade upp till godiset och sen kunde jag skicka iväg honom igen. Blir inga höjder med honom utan det handlar mest om att få honom mjuk i kroppen och lyfta på fötterna ordentligt vilket han är riktigt duktig på, så fyra studs med 3 m emellan och ca 50 cm höga var perfekt.
Kvällens ridpass var planen att bara få honom avspänd och försöka hitta den där bäriga och mjuka känslan när man rider. blev ett kort men väldigt bra pass vilket passade utmärkt efter gårdagens urladdning med en svettig pålle. Eftersom han har blivit väldigt av eller på med ridkapsonen när jag försöker forma honom för skänklarna så testade jag att ta bettet idag. Han går ju och fibblar väldigt med munnen men är väldigt mjuk i stödet och ligger inte i bettet så blir att testa några fler trimpass med bettet. När vi rider ut lär jag fortsätta med kapsonen för då fungerar det super och då har jag olika betsel att variera med vilket är toppen. Det bästa med kvällens pass var att han äntligen börjar vara så mentalt avslappnad och börjat få den fysiska styrka att kunna jobba igenom kroppen. Det är inte längre häst överallt med en fram och bakdel som inte verkat hänga ihop, utan nu är det allt stadigare för varje gång vi jobbar. Bara det att kunna svänga från höger till vänster utan att det blir vingligt eller han stretar emot är ett stort steg i rätt riktning. Att det dessutom funkar allt bättre i traven också känns bra. Så jakten på självbärighet och balans i både ridningar och från marken går vidare. Fler indikationer på att han är starkare och mer balanserad är att han numera kan skritta rent i utförsbackar, det är en väldigt god indikator på om en häst är i bra balans och stark i kroppen. Speciellt hästar med tölt och pass i sig blir det väldigt tydligt när dom går utför om de inte är 100% ok, men även andra hästraser faller gärna in i passtakt utför om dom inte orkar hålla ihop sig.
